Fuktskador – Fuktskadeutredningar
Sedan början av 1980-talet har de flesta av oss arbetat med att utreda orsaker till fuktskador i hus och lämna förslag till åtgärder. Man kan säga att detta är vår kärnverksamhet varur flera andra typer av uppdrag vi utför har vuxit fram. Fuktskadeutredningarna har utförts i hela Sverige och till viss del även i övriga Europa (Portugal, Frankrike, Belgien och i våra nordiska grannländer). Fukt finns ofta med som en betydelsefull faktor även i uppdrag som rör innemiljöproblem (s k sjuka hus), luktproblem, energiutredningar, nedbrytning av tegel, betong, trä mm.
Kunskaper om fuktfysik är nödvändiga för att kunna förklara orsakssambanden vid alla typer av fuktskador. På samma sätt är det avgörande att kunna mäta fukt på rätt sätt, med avancerade och riktiga instrument för att kunna ringa in skadeområdet, skriva historien bakåt i tiden och kunna ge riktiga förslag till åtgärder. Flera av våra medarbetare har skrivit böcker, kompendier och artiklar om fuktskador, utredningsmetodik m m. Flera av våra medarbetare är återkommande gästföreläsare vid KTH och Stockholms Universitet och anlitas ofta som föreläsare vid interna kurser hos företag, landsting och andra.
Teknisk rådgivning
Ofta anlitas Byggmiljögruppen av projektörer, projekteringsledare och entreprenörer som teknisk rådgivare i fuktfrågor. Vi granskar handlingar och ger förslag till säkrare lösningar. Den tekniska rådgivningen innefattar ibland även uppföljande kontroller under byggtiden.
Byggmiljögruppen har ett laboratorium för att kunna bestämma fuktinnehåll i uttagna prover vilket ofta ger säkrare besked än vad fältmätningar gör (temperaturstabilt och mindre risk för skador på instrument). Vi kan också bestämma den kapillära mättnadsgraden (KMG) i prover uttagna på olika djup i betong för att kunna avgöra varifrån fukten kommer. Detta går inte att göra i betong med enbart fuktkvotsbestämning då betongen är tyngre på större djup beroende på vibreringen (ballasten sjunker neråt).
Fukt i grunder
Skador i grunder beror ofta på markfukt, både i ång- och i vätskefas. Vi tar reda på hur skadan har uppstått och redovisar vilka åtgärder som är lämpliga. Skadorna kan yttra sig som mögellukt, synlig missfärgning, blåsor i PVC-mattor, putserosion eller synliga kalk- eller saltutfällningar.
Nedbrutet mattlim under PVC-matta är en vanlig orsak till att SBS-symptom upplevs.
Fukt i fasader
Fasadskador beror oftast på regn, ibland på uppsuget regnvatten som fryser (ex vittrande tegelfasader). Flera av våra medarbetare är anlitade av de större entreprenadföretagen, kommuner och av ett stort antal bostadsrättsföreningar för att undersöka skador i tunnputsade fasader.
Regnet har trängt in vid felaktigt utfört fönsterbleck och orsakat mögelpåväxt på gipspapp och väggregel.
En säker undersökningsmetodik har även utvecklats i samarbete med en av de största entreprenörerna och är presenterad i en artikel i Bygg & Teknik.
Undersökningsmetoden innebär strategiska håltagningar in till gipsskivan. Förekomst av mögel måste undersökas okulärt. Det går inte att med fuktindikering avgöra om det finns mögel på gipspappen.
Fukt i tak
Även här orsakas skadorna oftast av nederbörd, regn eller snö söm smält och återfrusit. Kallvindar drabbas ofta av mögelpåväxt på yttertakspanelens undersida men då orsakad av vattenånga inifrån som läckt upp via otätheter i vindsbjälklaget. En annorlunda typ av skada uppstår ibland i tak täckta med tätt ytskikt på mineralull. Ångan i mineralullen kan vid låga utetemperaturer frysa till is på tätskiktets undersida. När solen smälter isen kan takdropp uppstå inne, utan att yttertaket läcker. Många taktäckningar har lagts om utan att det blivit bättre.
Fukt inne
I normala bostäder, kontor och skolor utgör inte ånginnehållet i inneluften något problem. Det är snarare tvärtom att ånginnehållet vintertid är för lågt för känsliga personer. De vanligaste skadorna orsakade av fukt inomhus är läckage i våtrum, byggfukt i nygjutna betongbjälklag eller i utfackningsväggar med träregelstomme. Stora problem med inneluftens fukt har vi dock varit med om i olika badhus. Särskilt om dessa är byggda under 1960-70-talen och där man höjt både luft- och vattentemperatur till 30° C och byggt någon variant av äventyrsbad. Ångspärrar och lufttäthet i dessa byggnader är inte utförda på det sätt det nya klimatet kräver.