Vi följer SWESIAQ-modellen vid innemiljöutredningar
Tom Follin vid ByggMiljöGruppen är en av SWESIAQ:s grundare och medverkade vid utarbetandet av SWESIAQ-modellen för innemiljöutredningar, en metod som belönats med Stora Innemiljöpriset. Lasse Iisakka vid ByggMiljöGruppen är styrelsemedlem.
En innemiljöutredning skall visa vilka egenskaper i innemiljön som kan vara orsak till symptom på ohälsa bland dem som vistas i huset. En trovärdig kedja skall skapas mellan bristen i byggnaden, dess påverkan på innemiljön och på människorna.
För att kunna göra en innemiljöutredning måste det först klarläggas att besvären är av det slag som brukar benämnas SBS-symptom. Dessa brukar innefatta besvär i de övre luftvägarna, ögonirritationer, hudirritationer och huvudvärk, trötthet, illamående m m.
Visa hållbara samband med avvikelser i innemiljön
De faktorer som upptäcks under utredningens gång måste kunna påverka innemiljön för att vara relevanta. Vi vet genom forskning eller erfarenhet att vissa gaser, bland annat producerade vid mögeltillväxt, nedbrytning av mattlim eller kaseinhaltigt flytspackel kan leda till SBS-symptom. Partiklar (polishfragment) misstänks kunna orsaka SBS-liknande symptom. Hög temperatur leder till trötthet och huvudvärk liksom buller och felaktig belysning o s v.
Mögel i golv. Mögelpåväxt är en av de vanligaste orsakerna till innemiljöproblem.
Luft förorenad av mikrobiell tillväxt förs in i huset via kulvertbrunn. Källan till en förorening av inneluften återfinns inte alltid i de rum där besvären upplevs.
Hur visa avvikelser
För att kunna påstå att ett fel finns och att detta har betydelse för hälsan måste man först veta vad som är normalt. Mätningar skall utföras enligt standard eller andra vedertagna metodbeskrivningar, där sådan finns. Prover för analys skall tas där fel misstänks och analyserna skall utföras av ”erkända” seriösa laboratorier.
Omfattning
Utredarens syfte med hela utredningen är att åstadkomma ett friskt hus. I uppdraget ingår att visa vad som måste göras och i hur stor omfattning. Utredaren skall genom undersökning av tillräckligt många provplatser avgränsa var en viss åtgärd skall utföras. Behöver syllen bytas runt hela dagiset och hur högt upp i de olika väggarna luktar det mögel om mineralullen, om vindskyddet o s v. Är limmet nedbrutet i alla golv och hur djupt har nedbrytningsprodukterna trängt.
Rapporten och Åtgärdsförslaget
I en teknisk utredning finns inte plats för tyckande utanför vårt kompetensområde, det avslöjar inkompetens. Vi beskriver vilka brister som bedöms ha orsakat symptomen och varför (referenser e d). Vi beskriver händelseförloppet och använder då normal fysik, kemi, mikrobiologi eller annan vetenskap, hittar inte på egna varianter. Vi använder normalt språk och vedertagna benämningar, vi är tydliga.
Åtgärdsförslaget är normalt det beställaren är mest intresserad av och då skall stor omsorg läggas ner på denna del av rapporten. Vi beskriver fackmannamässigt vad som skall göras med skadat material eller hur fortsatta luftföroreningar skall förhindras. Vi beskriver omfattningen av åtgärderna och ger råd om skydd för hantverkare och omgivning. Det går ofta bra att åtgärda en etapp i taget av t ex en skola samtidigt som skolan är i drift, om saneringsområdet sätts under undertryck, ventilationen i området stängs och luftsluss ordnas för arbetarna.
Glada barn i en frisk skola blev resultatet av vår insats som miljökonsult vid nyproduktion av en skola.